Skruva i metall

Bultar och skruvar för metall finns med många olika huvudformer, som:
1. sexkantigt huvud
2. kullrigt huvud
3. försänkt huvud
4. runt huvud
5. försänkt insexhuvud
6. runt insexhuvud
7. försänkt krysshuvud
8. räfflat huvud

Muttrar används för olika ändamål och finns av många olika slag och storlekar. De vanligaste typerna:
1. sexkantmutter
2. ringmutter
3. låsmutter
4. kopplingsmutter
5. kronmutter
6. vingmutter

Brickor placeras under skruven, bulten eller muttern för att fördela belastningen och skydda arbetsstycket medan muttern dras åt eller lossas. Brickor kan även användas för att skydda en fog mot fukt.

1. slät bricka
2. slitsad bricka
3. stjärnbricka
4. låsring (intern)
5. låsring (extern)
6. O-ring
 

Storleken på muttrars och bultars gängning anges ofta enligt SI-systemet, t.ex. M8-bult. För alla mutter- och bultstorlekar finns motsvarande huvud- och nyckelstorlek. I Europa anges dessa storlekar i millimeter (mm). I tabellen nedan visas bult- och nyckelstorlekar:

Bult    Nyckel
M3      5,5
M4      7
M5      8
M6      10
M7      11
M8      13
M10    17
M12    19
M14    22
M16    24
M18    27
M20    30
M22    32
M24    36
M27    41
M30    46
M33    50
M36    55

Öppna fasta nycklar har oftast två huvudstorlekar så att man kan dra åt de vanligaste mutter- och bultstorlekarna med ett begränsat antal nycklar (6-7 mm, 8-9 mm, 10-11 mm, 12-13 mm, 14-15 mm, 16-17 mm och 18-19 mm).

Blocknyckelns (eller ringnyckelns) huvud har 12 invändiga tänder och omsluter helt mutterns eller bultens huvud. Med denna typ av nyckel kan man använda mycket kraft (men se till att nyckeln sitter ordentligt runt hela mutterns eller bultens huvud!).

En hylsnyckel med en sats hylsor av olika storlekar är ett användbart och mångsidigt verktyg. Hylsnyckeln ger möjlighet att ställa om för höger- eller vänstervridning och kan därför användas både för att dra åt och lossa muttrar och bultar.

En tändstiftsnyckel (eller hylsnyckel) består av ett rör vars ände formats för att passa till en bult eller mutter av viss storlek. Denna typ av nyckel är särskilt bra att använda för muttrar och bultar som är svåra att komma åt för att de sitter för djupt för att kunna använda en öppen fast nyckel, blocknyckel eller hylsnyckel. I änden av röret finns två hål där man kan sätta in en metallstång eller en skruvmejsel för att få mer kraft när man vrider nyckeln.

Denna typ av nyckel har ett gap som kan ställas in för att passa muttrar och bultar av olika storlekar, genom att vrida på ett litet hjul högst upp på handtaget. OBS: mutterns eller bultens huvud kan lätt skadas om skiftnyckelns gap inte är rätt inställt.

Insexnycklar har ett vinklat handtag med ett sexkantigt huvud i ena eller båda ändarna. Insexnycklar används för att dra åt och lossa skruvar och bultar med insexhuvud.
Standardstorlekar: 1, 2, 3, 4, 5, 5½, 6, 8 och 10 mm.

Bultar med sexkanthuvud med gänga enligt SI-systemet finns med gänga M4-M24, i längden 20-200 mm. Bultar med sexkanthuvud används för att foga samman komponenter och material. De dras åt med en öppen fast nyckel eller en blocknyckel. Man måste använda två nycklar: en för att dra runt muttern och den andra för att hindra att bulten samtidigt vrids runt. Muttrar passar bultar med samma storleksmått.

Bultar med sexkanthuvud med full gänga enligt SI-systemet finns med gänga M4-M16, i längden 6-200 mm. Dessa bultar är de samma som de bultar med sexkanthuvud (med kort gänga) som nämns ovan, men i detta fall har de gänga längs sin fulla längd, som slutar strax under sexkanthuvudet.

Insexbultar med gänga enligt SI-systemet finns med gänga M3-M12 och i längden 6-120 mm. Dessa bultar har ett huvud med inre sexkantigt hål och de dras åt och lossas med insexnycklar. Fördelen med insexbultar är att de ger ett mycket stadigt grepp när de används med insexnycklar av motsvarande storlek. De kan även användas på ställen som är svåra att komma åt.

Vagnbultar med gänga enligt SI-systemet finns med gänga M5-M12 och i längden 16-180 mm. Omedelbart under det släta huvudet finns en del med fyrkantigt tvärsnitt. Bulten drivs normalt i genom att slå på huvudet så att den fyrkantiga delen tränger in i materialet. Bulten fästs sedan stadigt och vrider sig inte när muttern dras åt. Det kullriga huvudet ger inte bara bulten ett snyggt utseende, utan ger dessutom högre säkerhet – bulten går inte att skruva loss från utsidan, vilket gör den idealisk för att fästa grindar och garagedörrar.

Metallskruvar med rundat huvud och gänga enligt SI-systemet finns i storlek M2-M4 och i längden 4-30 mm.

Skivskruvar eller självgängande skruvar med rundat huvud, PH- eller PZ-montage och självgänga finns i storlek 2,2-3,5 mm och i längden 6,5-38 mm.
Skruvskaftet har en mycket vass spets och en grov gänga som går ända upp till skruvhuvudet. Det innebär att skruven lätt griper in i materialet och till och med skapar sin egen gängning efter hand som den dras åt. Man bör alltid förborra hålet med ett borr med mindre diameter än skruvens skaft.
 

Om man ska fästa ihop två metallplåtar är det praktiskt att använda drivande skruvar. Med sådana skruvar behöver man inte förborra.

Drivande skruvar är lämpade för att fästa tunnare plåtar vid tjockare eller fästen på metallstolpar. När de används tillsammans med en låsplatta kan de användas för att fästa ihop delar ordentligt. Monteringen går mycket snabbare än med popnitar eller mutter och skruv – också för att man inte behöver förborra. Skruvarna finns i längden 6-27 mm.

Vill man skära en innergänga i metall – exempelvis för att kunna sätta i en bult – måste man använda en gängtapp. Innan man kan använda gängtappen måste man förborra ett hål med en borrdiameter som är något större än gängtappenskärna, men mindre än gängtappens yttergänga.
Använd följande tumregel för att hitta rätt storlek på det hål som ska borras:
Diametern på det hål som ska borras är 80 % av storleksangivelsen på gängtappen.
Exempel: för att skära en M6-gänga måste man borra ett hål på 6 x 0,8 = 4,8 mm, eller efter avrundning 5 mm (se tabell).

Man använder sedan ett standard tredelars gängtappsats för att skära gängan i det förborrade hålet. Detta görs i tre steg med hjälp av de tre gängtapparna tillsammans med ett handtag.
• Första skärning: använd en förtapp för att förskära gängningen
• Andra skärning: använd en mellanstor gängtapp med djupare gängning
• Tredje skärning: använd en gängtapp för att skära gängningen till slutligt djup
Skär man gängningen för hand måste man se till att gängtappen är vinkelrätt mot arbetsstycket. Det är mycket viktigt att hela tiden avbryta och ta bort metallspånen. Efter varannan vridning i skärningsriktningen (medurs) vrider man tillbaka gängtappen ett halvt varv. Härigenom undviker man att gängtappen går av. Använder man skärvätska går det hela lättare. Man kan även skära gängningen direkt med en elektrisk borrmaskin genom att använda särskilda maskingängtappar som skär önskad gängning i ett steg. Sådana maskingängtappar är bara lämpade för mindre diametrar.

Man kan skära en utvändig gänga i material med runt tvärsnitt som gängade stänger, axlar och rör.
Det görs med hjälp av ett gängsnitt och en hållare. Gängsnitt har slipade tänder för att skära gängningen på utsidan av arbetsstycken av metall. Gängningen skärs till fullt djup i ett enda steg. Ett särskilt gängsnitt krävs för varje stångdiameter. Gängsnitten kan också användas för att reparera skadade bultgängor.

När man skär gängan måste man utöva mycket kraft medan man vrider gängsnittet åt höger (medurs). Vrid ett kvarts varv bakåt efter varje helt varv för att ta bort metallspånen. Kontrollera hela tiden att gängsnittet är vinkelrätt mot arbetsstycket och använd skärvätska. I annat fall blir gängan inte jämn och av hög kvalitet och skärningen blir väldigt jobbig.

Popnitar eller blindnitar används för att sammanfoga tunna material eller plåtar. En pop-nit är ett metallstift med en liten bit aluminiumrör och en tjockare del i ena änden. Borra ett hål genom de två material som ska sammanfogas och sätt en pop-nit i hålet. Pop-nitens huvud ska tränga ut helt från andra änden av materialet. Pop-niten fästs sedan med hjälp av en nittång.
Pop-nitar finns med olika diametrar. Titta inte bara på pop-nitens storlek när du väljer, utan även på hur lång nitens fästdel är.

Så här går det till att foga samman med pop-nitar:
1 När nittången kläms ihop i första skedet kläms nitens stift fast och dras framåt i materialet.
2 Aluminiumröret pressas samman på materialets baksida.
3 När tången kläms ihop mer expanderar aluminiumröret.
4 Stiftet går av när man klämmer ihop nittången tillräckligt mycket.
En pop-nit sitter stadigt och är inte lätt att ta bort.
Den stora fördelen med att använda pop-nitar är att man kan skapa en stark fog även på ställen där man inte kan komma åt baksidan av materialet. Det går inte med mutter och bult.